Barbro Lindgren, årets ALMA pristagare, skriver om det år då hon äntligen hann att läsa de stora filosoferna. På kvällarna, i sitt hus på Öland, läser hon och på dagarna medan hon är ute med hunden så funderar och annalyserar hon det hon läst. Ibland är hon helt överens med filosoferna och ibland samtycker hon inte det minsta. Men framför allt så är väl det mesta sådant som hon efter ett långt liv redan visste.
En bok helt i min smak, som jag läste med ett småleende på mina läppar mest hela tiden.
Det är så svårt att berätta om en sådan här bok.
Jag skulle vilja skriva av långa stycken och lägga upp här på bloggen för hon skriver så fantastiskt bra.
Men det går ju inte, så jag uppmanar alla att läsa den istället. En liten och mycket behändig bok som man kan läsa mer än en gång.
Bara titeln gör att man vill läsa den här boken.
 
 

 

Barbro Lindgren,filosofi,Öland,

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej